Informationen på denna webbplats är endast avsedd för allmän kunskap och ersätter inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Herbox är inte en medicinsk institution och tar inget ansvar för hur informationen används. Vid frågor om din hälsa eller menstruation, konsultera alltid en läkare eller vårdgivare.
Att erbjuda mensskydd i verksamheten är idag en självklar del av en inkluderande arbets- och skolmiljö. För många organisationer är det också en konkret del av arbetet med jämställdhet, social hållbarhet och arbetsmiljöansvar.
Samtidigt ökar frågorna kring vad mensskydd faktiskt innehåller. Medial uppmärksamhet kring plast i bindor, kemikalier i tamponger och PFAS i konsumentprodukter har gjort att HR-avdelningar, skolledare och fastighetsägare i allt större utsträckning behöver kunna svara på frågor från medarbetare, elever och upphandlingsansvariga.
Den här guiden är framtagen för beslutsfattare. Efter att ha läst den kommer ni att veta:
Hur traditionella mensskydd är uppbyggda
Vad diskussionen om PFAS och kemikalier faktiskt handlar om
Vilka krav som är rimliga att ställa vid upphandling
Hur transparens och kvalitetssäkring kan integreras i arbetsmiljö- och hållbarhetsarbetet
De flesta traditionella mensskydd består av flera lager med olika funktioner:
Plast används ofta för att göra produkten tunn, effektiv och läckagesäker. Det är en etablerad lösning inom branschen och fyller en tydlig funktion.
Samtidigt är det rimligt att känna till hur produkten är uppbyggd, särskilt eftersom mensskydd används i direkt kontakt med kroppens slemhinnor. För organisationer som arbetar systematiskt med arbetsmiljö och hållbarhet är materialkunskap en naturlig del av riskbedömningen.
För den som vill förstå utvecklingen över tid kan det också vara intressant att läsa mensskydd genom historien.
Traditionella tamponger består främst av bomull, viskos (cellulosafiber från trä) eller en kombination av båda. Själva absorptionskärnan innehåller vanligtvis inte plast.
Däremot kan vissa delar av produkten, exempelvis applikatorn eller förpackningen innehålla plast för hygien, formstabilitet och funktion.
För den som vill minimera plastanvändning finns alternativ med kartongapplikator eller utan applikator. För beslutsfattare handlar det om att förstå skillnaden och kunna efterfråga tydlig materialredovisning från leverantören.
Underlivets slemhinnor skiljer sig från vanlig hud. De är tunnare, mer genomblödda och beroende av en stabil fukt- och pH-balans.
Det betyder inte att syntetiska material är farliga. Men materialval kan påverka hur en produkt upplevs.
Vissa märker ingen skillnad alls. Andra föredrar:
Eftersom upplevelsen är individuell blir transparens central. När användare vet vad de använder och när verksamheter vet vad de köper in, skapas trygghet och förtroende.
Den som vill fördjupa sig i detta kan också läsa vikten av att använda ekologiskt mensskydd.
PFAS är en grupp industriellt framställda ämnen som uppmärksammats i många olika konsumentprodukter. I vissa oberoende tester har spår av PFAS identifierats även i mensprodukter.
De halter som rapporterats har generellt varit låga, och det finns i dagsläget inga generella rekommendationer från myndigheter om att sluta använda traditionella mensskydd.
Diskussionen handlar i första hand om:
I en tid där ESG-rapportering, hållbarhetsmål och upphandlingskrav skärps blir transparens kring även mindre produktkategorier en del av organisationens trovärdighet.
I nuläget finns inga generella rekommendationer om att undvika traditionella tamponger eller bindor baserat på de nivåer som rapporterats i tester.
Det viktiga för upphandlings- och inköpsansvariga är snarare:
Riskhantering handlar inte om att skapa oro utan om att kunna visa att organisationen gjort en informerad och strukturerad bedömning.
Vid frågor om trygg användning av tamponger är det också relevant att känna till information om Toxic Shock Syndrome (TSS).
En traditionell binda består vanligtvis av:
Plast gör bindan tunn och effektiv, men materialet är inte andningsbart. För personer med känslig hud kan oparfymerade alternativ eller produkter med högre andel naturmaterial upplevas mer bekväma.
Att känna till produktens uppbyggnad gör det lättare att fatta medvetna beslut oavsett om fokus ligger på komfort, hållbarhet eller transparens.
Tillgång till mensskydd är inte bara en praktisk fråga. Det är en del av:
Även mindre produktkategorier kan påverka hur organisationens värdegrund upplevs i praktiken. När medarbetare eller elever ställer frågor om innehåll och material är det ett uttryck för engagemang och då behöver beslutsfattare ha tydliga svar.
Vid upphandling bör mensskydd behandlas som andra hygien- och förbrukningsprodukter där dokumentation och materialval är en självklar del av processen.
Ett strukturerat arbetssätt kan innebära att:
Transparens fungerar här som en kvalitetsindikator.
Vill ni läsa mer om hur sådana frågor kan integreras i verksamhetens ansvar finns också artikeln ISO 45010 och framtidens arbetsmiljö.
På Herbox arbetar vi med kvalitetssäkrade och transparenta mensskydd eftersom kraven på materialredovisning och dokumentation ökar.
I dialoger med kommuner, skolorganisationer och arbetsgivare ser vi ett återkommande behov:
Organisationer vill kunna svara sakligt på frågor om innehåll, tester och leverantörskedja utan att skapa oro.
Därför erbjuder vi mensskydd där:
För oss är transparens inte en trend, det är en kvalitetsprincip.
För oss är transparens inte en trend, det är en kvalitetsprincip. Här kan du läsa mer om vårt hållbarhetsarbete.
Att se över vilka mensskydd som erbjuds i verksamheten är sällan en omfattande förändring.
Däremot är det ett konkret sätt att:
När organisationer aktivt kvalitetssäkrar sina mensskydd visar det att även detaljer tas på allvar.
Om ni också vill göra mensskydd lätt tillgängliga i vardagen kan ni läsa mer om våra automater och hur de fungerar i praktiken.
Kontakta oss så berättar vi hur ni kan införa kvalitetssäkrade och transparenta mensskydd i er verksamhet - enkelt, tryggt och hållbart.
Tecken kan vara klåda, sveda, rodnad eller en känsla av obehag som försvinner när man byter produkt. Om besvären återkommer bör man prova ett annat material eller rådfråga vårdpersonal.
Bomull är ett naturmaterial medan viskos är en cellulosabaserad fiber som ofta utvinns från trä. Båda används för att absorbera vätska, men vissa föredrar 100 % bomull av komfort- eller hållbarhetsskäl.
Underlivet har en känslig pH-balans. Täta, parfymerade eller mindre andningsbara material kan för vissa påverka komforten. Om man upplever irritation kan det vara värt att testa oparfymerade eller mer naturliga alternativ.
En binda bör vanligtvis bytas var 3-6 timme beroende på blödningens mängd. En tampong bör bytas var 4-8 timme. Regelbundet byte minskar risken för obehag, lukt och irritation.
Kontakta oss för offert, demo eller bara lite mer info.
Fyll i formuläret så hör vi av oss inom 24 timmar – och visar hur Herbox kan fungera hos er.
